Pyrogen betyder feberframkallande. I medicinska sammanhang används begreppet endotoxin, och det gäller oftast bakteriellt endotoxin. Det är ett giftigt ämne som bärs av bakterien och som utsöndras när bakterien bryts ned. Endotoxin kan alltså inte föröka sig, men där det finns bakterier finns det endotoxiner, därför att bakteriellt endotoxin består av avsöndringar från bakteriers cellväggar, som har giftverkan när de kommer in i blodomlopp eller ryggmärgsvätska. Skulle injektionsvatten som injiceras i ryggmärgsvätska innehålla pyrogener finns stor risk för att patienten drabbas av feber, chock eller till och med avlider. Man kan också utsättas för endotoxiner när tarmbakterier kommer in i cirkulationssystemet på grund av en sårskada eller av att slemhinnorna är ur funktion.
Genom inandning kan man få i sig luftburna endotoxiner. Man vet att känsligheten för endotoxiner ökar starkt om man utsätts för vissa miljögifter, t.ex bly. Ett par exempel på endotoxinframkallade sjukdomstillstånd är tyfoidfeber från samonella typhosa och magsår från helicobacter pylori. I kemiska termer är ett endotoxin en lipo-polysackarid, vilket betyder att det är uppbyggt av fett och socker.
Förekomsten av endotoxiner i en vätska mäts i IU per milliliter och fastställs med limulus-test. Utifrån förekomsten av endotoxiner kan man i viss mån härleda mängden bakterier i vätskan. Vattenrening Problemet ur vattenreningssynpunkt är att även om man dödar alla bakterier genom desinfektion med till exempel klor så har man därmed inte avlägsnat pyrogenerna. Att kunna avskilja pyrogener är av särskild betydelse när man framställer farmaceutiskt vatten för injektion. Även för andra verksamheter som kräver högrent vatten är det viktigt att effektivt kunna avskilja pyrogener.
Ett exempel är halvledarindustrin som idag kanske har de högsta renhetskraven av alla när det gäller det sköljvatten som används vid tillverkningen av mikrochips. Metoder Alla förekommande vattenreningstekniker tar i viss mån bort endotoxiner, men ingen teknik – utom membrandestillation – klarar det ensam i ett steg, utan omfattande förbehandling av vattnet. Destillering fungerar, men pyrogener kan följa med vattenångan genom processen. Omvänd osmos (RO) fungerar också, men risken för imperfektioner i membranen och för bakterieväxt i utrustningen gör att man rekommenderar tvåstegs RO. Även med ett bra råvatten krävs rening i flera steg för att man ska uppnå ett helt endotoxinfritt vatten. Således kan man kombinera jonbyte, RO eller ultrafiltrering, och destillation. Eller man kan behandla avjoniserat vatten med UV-ljus i kombination med ozon och/eller väteperoxid.