Osmos är ett fysikaliskt och kemiskt fenomen som uppstår i ett membran med vätskelösning på båda sidor om membranet. Om membranet är genomträngligt för vätskan men inte för de salter som finns i vätskan, så kommer vätskan att strömma genom membranet till dess att osmotisk jämvikt uppstått.
Osmos är egenskapen hos vätskor och lösta ämnen att de tränger igenom tunna hinnor av oorganiskt eller organiskt material. I naturen förekommer många så kallade semipermeabla membran, det vill säga sådana skiljeväggar som släpper igenom en del av en blandning, men inte andra delar. Så släpper till exempel den levande cellens vägg igenom vatten ur en omgivande lösning, men inte koksalt som är upplöst i vattnet. Inte heller släpper det ut de i cellvätskan lösta salterna, syrorna eller proteinerna. Man kan experimentera med osmos genom att hälla vätskan eller lösningen i ett kärl, som tillslutes med den hinna (membran) som skall undersökas.
Kärlet vändes så att vätskan täcker hinnans ena yta och förs ned i en annan vätska, så att denna berör hinnans andra yta. Om den yttre vätskan eller ett ämne som är löst i det tränger in i kärlet, så kallas det endosmos. Om ämne som är löst i vätskan vandrar ut ur kärlet, genom hinnan, kallas det exosmos.